Kommentarer till Elektriska vägar.

Kommentarer till Rapporten om aktiv stömavtagare är klar! av Sven Hellberg

Sven Hellberg — Fri, 30 Dec 2011 15:54:57 +0000

Uppdraget var att beskriva ett system för eldrift av lastbilar med konventionell teknik. Resultatet blev den teknik, som Sverige lämnade för ca 50 år sedan för trådbussar. Det utnyttjas i bland annat Syd- och Östeuropa, men har inte spridits till landvägar och tunga transporter!
Anläggningkostnaden för infrastrukturen är betydande.

OM DEN FÖRSLAGNA 10 kV KABELN utefter vägarna bytes mot luftledning, som samtidigt kan utnyttjas som kontaktledning, sjunker kostnaderna radikalt.
Det kräver att fordonen förses med en transformator.
Vid batteridrift krävs även likriktare, men växelström kan utnyttjas direkt.

Om ledningen placeras bredvid vägbanan krävs en lång arm för strömavtagaren. Anslutning av avtagaren är den teknik som bör utprovas praktiskt.
Om anslutning kan ske uppifrån kan relativt konventionella fördelningsledningar användas.

Trefas växelströmsmotorer har på senare tid utvecklats mycket och är mycket driftsäkra och lämpliga.
Placeringen av ledningen invid körbanan medför att påkörd stolpe sannolikt hänger kvar eller släpper.
Ledningen torde i flertalet fall bli intakt.
Stolparna kan vara frigivande eller skyddadae av räcken.
Ledningen kan placeras utefter sidorna eller i mittremsan melllan körriktningarna i (invid) mitträcket.
Lågt trafikerade vägar kan ha gemensam ledning för båda körriktningarna!
Fordonen skall alltid kunna drivas utan direktkontakt med en elledning med bränsle eller batteri (bussar).
Detta krävs för att tekniken skall kunna genomföras succesivt och besvärliga passager skal kunna överhoppas.

Trafikverkets (Vägverkets) restriktioner beträffande stolpplacering kan kanske behöva anpassas.
Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elledningar invid väg kan kanske behöva anpassas till förslaget.

Sverige är ett långt land med låg befolkningstäthet.
Därför krävs ett system, som medför att flertalet högtrafikerade vägar kan elektrifieras.
Eldrift är ca 4 gånger effektivare än bränsedrift!
Privatekonomiskt beror lönsamheten av priset på bränsle och el. Skatter och avgifter är av stor betydelse!

Med vänlig hälsning
Sven Hellberg, Kappegatan 7, 78454 Borlänge
Civilingenjör med 50 års erfarenehet av eldistribution och 5 år av järnvägens elsystem.

Kommentarer till Projektet Elektriska vägar går framåt av JH

JH — Mon, 12 Sep 2011 04:55:53 +0000

Ärligt talas, vad är det som är svårt egentligen? Konceptet ir praktiskt hänseende identiskt med trådbussen och att köra också lastbilar på samma system är vare sig nytt eller innovativt. Tekniken är välkänd och använd över hela europa. Så vad hindrar egentligen från att smäcka upp det hela och köra? Åkte senast i helgen i en trevlig iveco buss bara för att nämna något. Kom ur startblocken någon gång!

Kommentarer till Projektet Elektriska vägar går framåt av Magnus Redin

Magnus Redin — Tue, 30 Aug 2011 21:30:09 +0000

Trevligt att det rör på sig, ni håller på och tar fram en viktig nyckelteknik för samhällets anpassning till sinande oljetillgångar.

Det vore vare sig praktiskt eller ekonomiskt att bygga järnväg till alla samhällen och stora industrier som har växt upp under vägtrafikens blomstringstid och eldrivna bussar och lastbilar på riksvägar och motorvägar skulle kunna bli räddningen för hundratals miljarder i befintliga fastighetsvärden och verksamheter och därtill mängder med arbetstillfällen.

Kommentarer till Svenska Elvägar beviljas stöd av Energimyndigheten av Johanna

Johanna — Mon, 21 Feb 2011 19:57:19 +0000

Vad härligt! Ser fram emot att följa framstegen ^^,

Kommentarer till Förstudie ”Elektriska vägar” klar! av Jerzy Kalinski

Jerzy Kalinski — Wed, 12 Jan 2011 10:53:53 +0000

Spännande tanke med elvägar, har själv funderat på det flera gånger! Men varför jämför man äpplen och päron vid jämförelse mellan investeringskostnader? Höghastighetståg är ju för persontrafik och ska konkurrera med flyget, medan elvägar är tänkta för godstransporter. Eller har jag missuppfattat något?
M v h

Kommentarer till Svenska Elvägar beviljas stöd av Energimyndigheten av Fredrik Lewander

Fredrik Lewander — Tue, 21 Dec 2010 19:03:56 +0000

Vad kul! Grattis.
Se nu till att köra i cirklar kring de andra segpottorna

Kommentarer till Energimyndigheten beviljar 24 miljoner av Sven Hellberg

Sven Hellberg — Fri, 29 Oct 2010 12:12:50 +0000

Det finns en annan lösning, som inte nämts.
Den bedöms bli mycket effektivare även för relativt små vägar.
OHL – med relativt konventionell högspänningsledning invid vägbanan.
Svenska elvägar skall utreda konventionell trådbussteknik.
Om omformarna flyttas till fordonen kan elledningarna byggas mycket enklare. De kan placeras invid räckena i körbanans mitt eller vid vägens kant.
Med högohmigt jordat system blir risken för trafikantena mycket liten.
Elsäkerhetsverket måste ge dispens för ledning invid väg.

Utbyggnaden kan göras snabbt av elverken inom sitt koncessionsområde.
Ledningarna kan även utnytttjas för andra ändamål, trafiksäkerhet, belysning, allmlän eldistribution etc.
Konventionell byggteknik finns redan.
Ledningarna måste naturligtvis utformas så att strömavtagare kan anslutas.

Fordonen blir marginellt dyrare men den kostnaden uppvägs mångafallt av att fordonen kan användas på många flera (mindre) elvägar.
Flertalet spårvägar kan ersättas med elbussar, som kan gå på samma vägar som långtradarna och övrig trafik.

Kommentarer till Möte med Robotdalen av admin

admin — Mon, 16 Aug 2010 19:03:13 +0000

Hej Peter
Jag måste nog hålla med dig om att vi är lite kortfattade i vår information.
Anledningen är att under våren och sommar har det blivit både politik och storfinans av projektet.
Svenska Elvägar har tillsammans med våra samarbetspartners (totalt åtta företag) sökt pengar för att utveckla och prova systemet samtidigt har flera aktörer gett sig in i leken. Industrigrupp Elväg tror att projektet kommer att få fortsätta men innan allt är klart kommer vi att vara mycket restriktiva med vår information.
Vi hoppas att beslut fattas under hösten och då kommer vi med utförligare och fördjupad information.

Anders Nordqvist

Kommentarer till Förstudie ”Elektriska vägar” klar! av Sven Hellberg

Sven Hellberg — Sun, 08 Aug 2010 13:33:09 +0000

Uppskattningen 10 Mkr/km i anläggningkostnad är sannolikt minst en storleksordnig för hög. Om högspänning används och transfomator och liktiktare placeras på fordonet torde några hundra tusen kronor/km räcka. Blir inte detta totalekonomikskt
förmånligare? Det kan gen snabbare genomslag även för mindddre vägar.

Kommentarer till Möte med Robotdalen av Peter Wersäll

Peter Wersäll — Sat, 07 Aug 2010 11:43:56 +0000

Dessa ytterst korta blänkare om ett enormt viktigt projekt ger inte så mycket. Kan ni inte skriva lite längre mer ingående reportage till varje nytt inlägg årminstone en A4 ? Åtminstone ibland ? Det vore tacknämligt om man kunde lägga till länkar till de nya uppslagen ex till diesel el motorn fr Hägglunds, hur fungerar en strömavtagare etc.

I vilken mån kommer elvägarna att utnyttjas för privata fordon ? Räknar man med att utveckla liknande teknik som för trådtradarna till privatfordon ?

Kommer elvägarna att kopplas till ett större nationellt grid ? Finns lämplig länk om just utveckling av smarta grid i Sverige ?

Kommentarer till Nytt möte med Volvo och Scania av Sven Hellberg

Sven Hellberg — Mon, 12 Jul 2010 20:07:06 +0000

Radikalt förslag, som innebär mycket större lönsamhet

Nytänkandet innebär att matningen med likströmsmatningen ersättas med växelström (12 eller 24 kV) och att ledningarna byggs bredvid körbanan.

Detta innbär att de lokala elverken bygger ledningarna.
De blir mycket enklare än föreslagna kontaktledningar och får en myckwet större räckvidd, samt kan finnas även på mindre trafikerade vägar.
Fordonen måste komplettera med transformator och likriktare samt en något mera komplicerad strömavtagare.
Den skall kunna ansluta till en ledning vid sidan av körbanan.
Problemet är att den måste vara mycket lätt, så att fordonetes stabilitet inte påverkas.

Största fördelen är att utvecklingen läggs på flera konkurrerande fabrikanter och att byråkratin kan minskas.

För åkarna kommer de något dyrare fordonen att kunna användas på många flera vägar eftersom kostnaden för ledningararna minskar radikalt (Från 10 Mkr/km till 0,2 á 1 Mkr/km).
Man kan även tänka sig en gemensan ledning mitt i körbanan (mellan filerna) eller enbart på ena sidan vid små vägar.
Vid komplicerade ställen byggs inga ledningar och där de skulle kunna vara farliga ersätts de med plastlinor för att upprätthålla kontakten. Idéen bygger på att batterierna skall ta över driften mär kontaktledning saknas. I glesbygd används hybriddrift.

Kommentarer till Förstudie ”Elektriska vägar” klar! av Helena Nordqvist

Helena Nordqvist — Wed, 05 May 2010 16:30:23 +0000

Hej. Se vårt inlägg 2010 05 05!
En egen länk kommer inom kort.
/Helena

Kommentarer till Förstudie ”Elektriska vägar” klar! av Magnus Persson

Magnus Persson — Wed, 05 May 2010 09:10:08 +0000

Finns förstudien någonstans på nätet så vi intresserade kan läsa den?

Kommentarer till Resultat förstudie av The Parliaments Traffic Department 6th April 2010 : Electric Roads for Heavy Traffic

Wed, 21 Apr 2010 08:54:17 +0000

[...] sample result can be found under the rubric ‘Result of the preliminary study’. When the results have been scrutinized and undergone quality control they will become public and [...]

Kommentarer till Riksdagens Trafikutskottet 6 april 2010 av Rolle

Rolle — Wed, 14 Apr 2010 16:19:49 +0000

I en rapport från Amerikanska försvarsdepartement sägs följande:

By 2012, surplus oil production capacity could entirely disappear, and as early as 2015, the shortfall in
output could reach nearly 10 MBD.

http://www.peakoil.net/files/JOE2010.pdf

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av Axel Hållén

Axel Hållén — Sun, 04 Apr 2010 11:47:45 +0000

Det här låter ju som en roligt grej lixom. Men jag håller nog med folk som kommenterat här när det gäller att i verkligheten är det nog mycket bättre att göra smarta satsningar på järnväg.

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av Rolle

Rolle — Wed, 03 Feb 2010 20:33:33 +0000

Hur man löser omkörningsbehovet blir nog en svårt men kanske inte ett olösbart problem.

Ett sätt att minska omkörningbehovet borde vara att ställa krav på de fordon som får anslutas till elvägnäten, d.v.s. minhastighet med full last o.s.v.

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av Kami Petersen

Kami Petersen — Mon, 01 Feb 2010 23:46:18 +0000

Men även långtradare som körs på distans av dagens logistikintensiva speditionsfirmor lastas väl om i terminaler både till och från mindre bilar? Jag skulle förvånas om inte de flesta expressförsändelser som skickas från avsändare till mottagare mellan Stockholm och Malmö färdas med 3-4 fordon, och om i själva verket inte en stor del eller rent av merparten av godsvolymen lastas om. Då kan man fråga sig om det inte är kapacitetsproblem och brist på satsningar på järnvägen som håller dessa volymer på vägen. Hur många långtradare återstår då som fylls upp av gods som ska till en och samma destination och dessutom måste komma fram snabbare än annan transport? Räcker dessa återstående specialtransporter som underlag för ert projekt?

I min värld så är varje satsad krona på järnvägen också en satsad krona på bilvägen. Det omvända gäller dock ej. Satsningar på tågtrafiken ger direkt utökad totalkapacitet som genast konkurrerar ut lastbilstrafik på marginalen (och flyg) och därför också tar bort behovet av större vägsatsningar, medan satsningar på elekrifiering av befintliga vägar bara gör lastbilarna något mindre smutsiga. De tar inte mindre plats och blir varken snabbare eller säkrare. Alltså en ganska dålig samhällsinvestering jämförelsevis.

Ja, vi måste verkligen vara realistiska. Jag hoppas att ni använder pengarna väl och återkommer med underbyggda fakta, kalkyler och lösningar. Frågorna hopar ju sig snabbt här, både tekniska och ekonomiska medan de politiska har vi inte ens kommit till. Ändå är det som sagt en kul idé, och lite fördjupade argument välkomnas!

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av Anders Nordqvist

Anders Nordqvist — Mon, 01 Feb 2010 20:19:23 +0000

Hej Kami
Jag tror att vi måste vara realister. Jag kör mycket bil, och dagar som denna med mycket snörök skulle jag gärna vara utan lastbilar. De pengar staten skulle spara på att bygga elvägnät istället för en ombyggnad av järnvägen skulle till exempel kunna läggas på ökad trafiksäkerhet på de sträckor där lastbilar kommer att köra. Tiden det tar för godset på tåg ex mellan Stockholm och Göteborg kan som du skriver vara snabbare än på lastbil. Men då glömmer du att lastbilen ofta går från dörr till dörr medan tåget bara går mellan två stationer. Med transport till och från stationen och med terminaltider så kan aldrig tåg tidsmässigt konkurrera med lastbilen.
Vi anser också att elvägen skall ses som ett komplement till järnvägen. Vi vet alla att statens kassa inte är obegränsad . Vill man få så mycket miljönytta som möjligt för våra gemensamma pengar anser vi att ett utbyggt elvägnät ger betydligt större miljönytta per satsad krona. Och ja ju mer vi kan avlasta godstrafiken från vårat befintliga järnvägsnät desto bättre turtäthet och tid passning kan vi uppnå för persontrafiken. Uppnår vi större turtäthet och tid passning för persontrafiken så kan vi förhoppningsvis få fler att välja tåget framför bilen på alla de sträckor vi har ett bra järnvägsnät.
Anders

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av Kami Petersen

Kami Petersen — Sun, 31 Jan 2010 01:43:29 +0000

Ni nämner att elvägar ska utgöra ett komplement till järnvägen, men i samma andetag att:

”Men i stället för att lägga ett oändligt antal miljarder på utbyggnad av järnvägsnätet, kan vi för en bråkdel av kostnaden få tiofalt bättre miljöpåverkan och samtidigt uppnå samma förbättringar för persontrafiken, om de tunga transporterna kan välja elvägar istället för järnväg.”

Vart vill ni egentligen komma med ‘resonemang’ av detta slag?

Stämmer det verkligen som ni skriver att godstågtrafiken utgör ett så allvarligt bekymmer för persontågtrafiken? Jag kan inte minnas att jag råkat ut för förseningar föranledda av godstrafik, som ju mest går på natten.

Och skulle inte det i så fall hjälpas av snabbare godståg, vilket ju faktiskt inte alls behöver ligga långt fram? Varför ersätta befintliga godståg på tex sträckan Stockholm-Malmö på 6 timmar med en lastbil på 8 timmar när man kan få snabbgodståg på 4 timmar?

Vad menar ni förresten att kopplingen är mellan ‘elvägar’ och höghastighetståg?

Och varje bilist måste ju tänka att varje ekipage som lyfts över till järnväg är ett mindre att behöva köra om, trängas med i bilköer eller frontalkrocka med. Handen på hjärtat, det är väl ingen vanlig människa som inte skulle vilja se färre lastbilar?

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av TomasT

TomasT — Thu, 28 Jan 2010 08:59:55 +0000

Hej!

Intressant projekt detta! Transportsektorns oljeberoende och koldioxidutsläpp är verkliga problem och alla ansatser till att hitta en hållbar lösning är värda att ta på allvar.

Som kommentarerna ovan belyser, så finns det svårigheter med högspända kontaktledningar, inte minst säkerhetsmässiga. Därför undrar jag om ni beaktat induktiv (trådlös) kraftöverföring? Den är helt säker, påverkas inte av t.ex. isbildning och inkopplingen sker helt automatiskt. Sådana lösningar finns för (trådlösa) elbussar, bl.a. i Turin. Där laddas bussarna vid stillastående, men tekniken medger också kraftöverföring under färd.

Se t.ex. http://www.iav.com/en/index.php?we_objectID=15760&pid=407

Under rubriken fordon skriver ni att elfordon blir billigare i massproduktion än dieselfordon. Det må vara sant för rena elfordon utan batteri, men lösningen med hybridfordon som ni föreslår, innefattar ju *både* eldrivlinan *och* förbränningsmotor. Det ärliga och rimliga antagandet borde därför vara att fordonen kommer att bli något dyrare.

Önskar er lycka till med det forsatta arbetet!

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av Kami Petersen

Kami Petersen — Thu, 28 Jan 2010 00:38:02 +0000

Några frågor

Ni skriver att era elmotorer bara drar en tredjedel av energin jämfört med en förbränningsmotor. Jag vill minnas att en fyrtaktsmotor har ca 30-35% verkningsgrad. Innebär detta att ni räknar med elmotorer på närmre 100% verkningsgrad?

Och hur blir det när man ser på hela energieffektiviteten inklusive utvinning och distribution och slutgiltig omvandling till rörelseenergi? I synnerhet om en kraftigt ökad elanvändning kompenseras med kraftigt ökad kolkraft.

Och vad behövs för resurser för att skapa och underhålla ytterligare en extensiv infrastruktur?

Kommentarer till Energimyndigheten säger också ja. av Anders Nordqvist

Anders Nordqvist — Tue, 26 Jan 2010 21:12:07 +0000

Tack för ditt stöd Tomas!

Kommentarer till Elektriska vägar är inget självändamål. Finns det en hake tänker vi hitta den nu. av Anders Nordqvist

Anders Nordqvist — Tue, 26 Jan 2010 21:10:43 +0000

Tack för ditt positiva inlägg. Vi håller med dig i det du skriver. Vi hoppas på att denna utredning leder till att systemet får provas i full skala!

Mvh Anders Nordqvist

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av Anders Nordqvist

Anders Nordqvist — Tue, 26 Jan 2010 21:06:43 +0000

Tack för din kommentar Michael.
Som du skriver är säkerhetsfrågorna av yttersta vikt.
Större järnvägar har som regel hög spänning, vanligen 15 000 – 25 000 volt. Detta för att kunna ta ut hög effekt, utan att strömmen blir för stor. De har som regel också växelström.
Spårvägar och trådbussar har som oftast 600-750 volt likström i sina ledningar. Viken strömstyrka som skulle behövas för elvägar är under utredning. Det mesta tyder på att det ligger i det lägre volt talen, även om det kommer att överstiga den ström som krävs för trådbussar i stadstrafik.

Mvh Anders Nordqvist

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av Anders Nordqvist

Anders Nordqvist — Tue, 26 Jan 2010 20:48:38 +0000

Tack för dina kommentarer Gonzo.
Hur el-avtagarna ska konstrueras, och hur på och avkoppling kan ske under drift är två av de största frågorna vi arbetar med i förstudien. Vi tror det finns lösningar för dessa tekniska utmaningar.

Mvh Anders Nordqvist

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av Anders Nordqvist

Anders Nordqvist — Tue, 26 Jan 2010 20:47:27 +0000

Tack för din kommentar John!
Fördelen med elvägar är just motsatsen. Lastbilarna förses med hybridmotorer, och där elförsörjningen tar slut kopplas den sekundära drivkällan in, och lastbilen kan köra till slutstationen utan omlastning. Den exakta lösningen för detta är en av frågorna vi tar upp i vår förstudie.

Mvh Anders Nordqvist

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av John Murray

John Murray — Tue, 26 Jan 2010 12:58:10 +0000

Systemet med elledningar längs motorvägar medger i princip endast påhängsvagnstransporter från terminal till terminal, d v s exakt samma tjänst som järnvägen kan erbjuda. Kan ett andra system för detta ändamål verkligen räknas hem?
På lång sikt borde vätgasdrift med vätgas från solfångare vid ekvatorn vara intressantare för tung transport och för arbetsmaskiner. På kortare sikt får man spara på fossilt bränsle med större landsvägsfordon, förbättrad lastfaktor samt låginblandning av fossilfria bränslen av typ DME eller metanol från skogsråvara.

John Murray

PS: KF drev under kriget och åren därefter en trådbusslinje mellan Stockholm Södra och Kvarnholmen. Den trafikerades också av elektriska trailerdragare. DS

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av Gonzo

Gonzo — Mon, 25 Jan 2010 15:23:02 +0000

Eftersom en buss (lastbil) rör sig mycket mer i sidled än en buss kräver den en strömavtagare som ”kramar” ledningen. Därför maste strömmatningen förses med växlar i ledningen. Det funkar fint när det är nagra fa linjer men blir väldigt besvärligt om det är manga ledningar och manga olika tänkbara rutter. Föraren maste hela tiden sitta och lägga om tradväxlar.

Vid strömavtagning utvecklas en hel del värme. Pa tag löses det med att ledningen ”vandrar” fram och tillbaka över strömavtagaren. Pa en tradbuss är detta inte möjligt, det är dock ett mindre problem eftersom tradbussar aker langsamt. För en lastbil som aker 20-30 mil utan stopp kan det dock bli ett större problem.

Dagens batterier är för daliga för att klara nagra längre sträckor i tunga fordon. Därför maste antingen en stor del av vägnätet elektrifieras samtidigt, eller fordonet behöver en komplett drivlina för diesel och el. Om fordonet skall köra pa bade el och diesel blir strömavtagaren ett ännu större problem eftersom strömavtagare av tradbusstyp kräver precision för att fällas upp, lastbilen skulle alltsa behöva stanna vid pafarten till motorvägen. Omkörningar skulle vara omöjligt. Aterstar tradlös överföring men da är förlusterna sa stora att vi i princip lika gärna kan köra med bränslecell i lastbilen. Troligen är det billigare att bygga in en dyr bränslecell i varenda lastbil än att utrusta tex alla motorvägar med elöverföring.

Sen har vi ju alla säkerhetsaspekter pa att ha högspänd elledning över vägar…

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av Michael Carlsson

Michael Carlsson — Mon, 25 Jan 2010 11:27:07 +0000

Elektrifierad biltrafik blir å ena sidan som ni säger en kombination av bilens och tågets fördelar, men också dess nackdelar. I lika hög utsträckning får man ett oflexibelt system med hög energiförbrukning. Det gäller att hitta samordningsfördelar där flera användare finns av den infra i form av elanläggning görs. I stadstrafik är det närmast självklart att samordna med trådbuss förstås. Men på motorväg får man anta att det krävs höga spänningar för att hålla effektförluster över sträcka stången. Det uppstår en mängd olika säkerhetsfrågor i samband med att ett högspänt elnät hängs upp på plats där ”allmänheten” åker bil dagligen. Nedriven körtråd ger en otrolig massa komplikationer i en sådan miljö. Måste alla körkortsinnehavare utbildas för risker vid skadad elanläggning? Eller måste det till separata vägnät för eldriven fjärrtrafik? Järnvägen kan hantera dessa olägenheter just för att det är ett så pass slutet system, vägnätet påverkar i princip alla. Men på det hela taget så är väl idén inte så dum alls! Svårigheterna torde dock öka i förhållande till avstånden, bäst chans att ge goda resultat tror jag är att bygga lokala nätverk och därigenom kasta ut fossila bränslen ur stadsmiljö. I förhållande till motorvägstrafik tror jag mer ur energisynpunkt på att lasta trailer på järnvägsvagn. Inget, utom den nuvarande infrastrukturkapaciteten då, hindrar att svensk motorvägstrafik ersätts med något liknande kanaltunneltågen England-Frankrike. Den lägre energiförbrukningen för tåg skulle motivera detta.

Kommentarer till Har du invändningar? Vi lyssnar gärna. av Bosse L

Bosse L — Mon, 25 Jan 2010 08:58:35 +0000

Här ser man hur en ledtrådbuss i Rom byter från nätdrift till batteridrift på några sekunder:
http://www.youtube.com/watch?v=kSxTniqh_EQ&NR=1

Kommentarer till Elektriska vägar är inget självändamål. Finns det en hake tänker vi hitta den nu. av Bosse L

Bosse L — Mon, 25 Jan 2010 08:27:06 +0000

Bra att det utreds. Mycket info om trådbussar finns här:
http://www.tbus.org.uk, men det visste ni säkert redan.

Motståndet mot el-drift har varit stort i Sverige. Inte en enda svensktillverkad el-buss, el-hybridbil eller el-bil rullar på vägarna och bara tre el-bussar totalt i Sverige (Polska). Endast förbrännningsmotorbilar tillverkas i Sverige. En stark etanollobby har gjort att andra framdrivningssätt har kommit i skymundan. Otaliga utredningar har gjorts om trådbuss- och spårvägsdrift, men ingenting händer.

Lycka till nu !

Kommentarer till Elektriska vägar är inget självändamål. Finns det en hake tänker vi hitta den nu. av Tomas Eriksson

Tomas Eriksson — Thu, 21 Jan 2010 13:57:49 +0000

Seriöst och bra! Skall bli mycket spännande att följa utvecklingen…

Jag måste tillägga att jag är imponerad över hur långt ni har kommit!

Kommentarer till Energimyndigheten säger också ja. av Tomas Eriksson

Tomas Eriksson — Thu, 21 Jan 2010 13:27:47 +0000

Väldigt spännande detta Anders och kul med någon som tar ett steg längre än till vackra ord. Jag skall göra vad jag kan för att förmedla att ditt projekt existerar och är långt framskridet.

Well done som de säger i Frankrike!

Kommentarer till Energimyndigheten säger också ja. av Fredrik Lewander

Fredrik Lewander — Wed, 13 Jan 2010 09:46:42 +0000

Grattis Anders. Härligt när en i allmänhetens ögon omöjlig idé drivs framåt och blir något i stället för att bara berättas under middagsbjudningar under rubriken ”någon borde…”